DN: "IOK är allvarligt bekymrad och ser intäkter flyga i väg i form av utebliven dvd-försäljning och rättigheter till olika tv-bolag att lägga upp invigningen på sina sajter."

Att regeringen kan censurera webbsidor ses som en självklarhet i många diktaturer. Tyvärr verkar det som att IOK har tagit mer intryck av den kinesiska diktaturen än tvärt om. Förhoppningen att OS skulle leda till en förbättring av de mänskliga rättigheterna i Kina har trots allt grusats ganska ordentligt.

Ser man saken ur ett upphovsrättsperspektiv är det rätt svårt att tycka synd om kineserna. Kina är världens centrum för piratkopiering i industriell skala, och det som har med OS att göra är säkert inget undantag.

(Foto: Neo892k)

SvD: "För kunderna innebär det att för den som bara använder webmailfunktionen så saknas alla brev från 15 december och framåt. [...] Telia kan inte uppskatta hur många e-brev som är borta. Men den trasiga servern hanterade alltså 300 000 konton och av dessa är det omkring 10 procent som bara öppnas via webmail. Det betyder att breven på cirka 30 000 konton är borta. "

Även om man kan minimera riskerna med hjälp av speglade diskar, reservservrar och annan redundans kan slarv med säkerhetskopieringen visa sig fullständigt katastrofal. Inget hårdvarufel i världen kan bortförklara att en erfaren operatör som Telia saknar tre veckors säkerhetskopior för den mest fundamentala tjänsten i hela utbudet.

Uppdaterat 2008-01-31: TechWorld Säkerhet - Telias mejltjänst nere igen

Problemet har sin grund i att det finns två Magdalena Andersson i riksdagshuset. En Magdalena Andersson som är Moderat och en Magdalena E Andersson som är Socialdemokrat. När socialdemokraterna skickar e-post till Magdalena E Andersson (s) så händer det att de skriver in moderaten Magdalena Anderssons (m) e-postadress av misstag.

DN: "Enligt Magdalena E Andersson (s) upptäckte hon detta i maj. Hon kontaktade moderaternas Andersson som sa att hon raderade alla mejl som inte var hennes och att hon hänvisade avsändaren till rätt adress. [...] den 27 september väntade socialdemokraten Andersson på ett e-post som innehöll känslig information. [...] Hon bad att få komma till moderaten Anderssons rum för att radera e-posten. Som alternativ ville socialdemokraten Andersson att riksdagens IT-tjänst skulle radera brevet."

Socialdemokraterna slarvade alltså med e-postadressen och skickade känslig intern information till fel person. När meddelandet inte raderades tillräckligt snabbt ville de själv få möjlighet att gå in och radera e-post hos en politisk motståndare.

DN: "Socialdemokraterna valde att koppla in advokat Percy Bratt på fallet. Han hävdar att händelsen kan röra sig om dataintrång.
- Om man har ett e-post och är informerad om att det är avsett för annan adressat kan det vara dataintrång. Det finns ingen praxis på detta men det finns ingen grund för att hävda att den som äger datautrustningen, har rätt att gå in och läsa meddelandet, säger Bratt."

Det låter ju fullständigt absurt att man skulle kunna skicka e-post till någon och sedan anklaga mottagaren för dataintrång. Vad händer nästa gång en socialdemokrat slarvar och kanske skickar e-post till en vanlig Svensson? Ska polisen göra husrannsakan och beslagta datorn? Ansvaret måste rimligen ligga på avsändaren som har adresserat informationen till fel person.

SR Ekot: "Italiens premiärminister Romano Prodi och hans regering vill ha en blogglag, som bland annat säger att alla bloggare måste registrera sig hos en myndighet och ha en professionell journalist som ansvarig chef."

Brittiska The Register har en längre artikel om lagförslaget som har gett upphov till ett ramaskri i Italien.

The Register: "According to many legal experts, the murky text of the law can be construed to include non-professional, not-for-profit blogs and websites among "editorial products", giving them the same duties and liabilities as magazines and newspapers. This would require even the lowliest Italian blogger or MySpace account holder to go through the hassle of filing personal details with the national registry of "communication operators" currently reserved for professionals of the publishing sector."

Italienska la Repubblica skriver att ett motiv bakom lagändringen är att komma åt förtal på nätet.

La Repubblica: "Detto in parole elementari, la diffamazione realizzata attraverso il sito era considerata semplice. Dunque le norme penali la punivano in modo più lieve. Questo nuovo disegno di legge, invece, classifica la diffamazione in Internet come aggravata. Diventa a pieno una forma di diffamazione, diciamo così, a mezzo stampa". Anche Internet, quindi, entrerebbe a pieno titolo nell'orbita delle norme penali sulla stampa. Ne può conseguire che ogni sito, se tenuto all'iscrizione al ROC, debba anche dotarsi di una società editrice e di un giornalista nel ruolo di direttore responsabile. Ed entrambi, editore e direttore del sito, risponderebbero del reato di omesso controllo su contenuti diffamatori." (Engelsk översättning via Babelfish)

Att jämställa bloggar och personliga webbplatser med etablerade tidningar är verkligen som att skjuta mygg med kanon. Ett annat land som redan tvingar alla som driver webbplatser att registrera sig hos en speciell myndighet är Kina. Hur man kan tycka detta är en god förebild och en bra idé att ta efter i en europeisk demokrati är för mig fullständigt ofattbart.